Pedagogiska teorier

Vad är pedagogiska teorier?

Pedagogiska teorier är tankemodeller som förklarar hur vi människor lär och hur vi bäst kan stötta det lärandet. Teorierna fungerar som en slags karta för hur undervisning kan planeras, anpassas och utvärderas.

De hjälper dig att fatta medvetna beslut om hur du bemöter olika individer, väljer metod och skapar lärmiljöer som fungerar för fler.

Vad är skillnaden mellan teori och metod?

• Teori: Ett övergripande synsätt på hur lärande fungerar. Till exempel att vi lär bäst genom att göra saker själva.
• Metod: Den praktiska vägen dit, till exempel genom rollspel, bildstöd eller problemlösning.
  

Det är därför man ofta pratar om pedagogiska teorier och praktiker tillsammans: teorin visar varför och metoden visar hur.

Läs även: Vad är pedagogik?

Olika teorier om lärande

Att känna till flera olika teorier ger dig fler verktyg i vardagen, oavsett om du jobbar med barn, ungdomar eller vuxna.

John Dewey – learning by doing

Dewey betonade vikten av erfarenhetsbaserat lärande, det vill säga att vi lär genom att delta aktivt.

Exempel: Låt elever rösta om klassregler för att konkret förstå begreppet demokrati.

Maria Montessori

Montessori såg varje individ som unik och betonade frihet under ansvar.

Exempel: Elever väljer uppgifter utifrån intresse och nivå i en strukturerad lärmiljö.

Kognitiv teori

Här ligger fokus på hur vi bearbetar information, minns och förstår.

Exempel: Mindmaps, färgkodade scheman eller visuella modeller som förstärker förståelsen.

Sociokulturellt perspektiv

Lärande sker i samspel med andra genom språk, relationer och samarbete.

Exempel: Grupparbeten eller handledning från en mer erfaren person.

Poststrukturell teori

Utmanar vad som räknas som kunskap och vilka röster som hörs.

Exempel: Ifrågasätt varför vissa perspektiv dominerar i läromedel och lyft fram alternativa röster.

Pedagogiska metoder och arbetssätt

Teorierna påverkar de metoder vi väljer i praktiken. Här är några vanliga arbetssätt och hur de kopplas till olika perspektiv:

• Individanpassad undervisning
  Vanligt inom både Montessori och kognitiv teori.
  Exempel: Eleven får arbeta med uppgifter anpassade efter egen nivå.
• Problembaserat lärande (PBL)
  Har sina rötter i Deweys filosofi.
  Exempel: Elever arbetar med verkliga problem och söker lösningar tillsammans.
• Visuell pedagogik
  Stödjer elever som lär bäst med bilder, symboler och visuella strukturer.
  Läs även Tydliggörande pedagogik – vad är det?

Pedagogiska teorier i vård, omsorg och utbildning

Pedagogiska teorier används inte bara i skolan. De har också stor betydelse i många andra yrken där kommunikation, bemötande och lärande står i centrum.

Så här används teorierna i praktiken:

• Förskola: Utforskande lärande och learning by doing i leken.
  
• Grundskola: Struktur och engagemang genom kognitiva och sociokulturella teorier.
  
• LSS & daglig verksamhet: Individanpassning och trygghet i fokus.
  
• Äldreomsorg: Empatiskt bemötande och relationellt lärande.
  

Oavsett yrkesområde hjälper teorierna dig att möta varje individ med förståelse, respekt och rätt verktyg.

Varför är det bra att kunna pedagogiska teorier?

Kunskap om pedagogiska teorier gör dig tryggare i ditt yrke, oavsett om du är pedagog, assistent, handledare eller arbetar inom omsorg.

Du får:

• Förståelse för varför vissa metoder fungerar
  
• Större säkerhet i planering och anpassning
  
• Förmåga att koppla teori till praktik
  
• Ett mer professionellt bemötande i samtal med kollegor och anhöriga
  

Det handlar i grunden om att skapa lärsituationer som känns meningsfulla för både dig och den du möter.

Vill du lära dig mer?

Teorier blir enklare att förstå när du får se dem i verkligheten. På Distansinstitutet hittar du utbildningar där vi kopplar teori till praktik, oavsett om du arbetar i skola, omsorg eller vill ta ett nytt kliv i karriären.