Ämnesdidaktik – hur vi undervisar i olika ämnen

Vad betyder ämnesdidaktik?

Ämnesdidaktik handlar om hur ett visst ämne bäst kan läras ut. Det kan till exempel vara hur du undervisar i geometri, källkritik eller matematik. Det handlar inte bara om vad vi lär ut utan om hur vi gör det och varför vi väljer just den vägen.

För att förstå det bättre är det bra att skilja på två begrepp:

• Ämnesdidaktik: Fokus på undervisning i ett specifikt ämne

• Allmändidaktik: Generella strategier, som lektionsplanering, klassrumsledning och bedömning

Tillsammans ger de en helhetsbild av hur undervisning kan planeras, anpassas och utvecklas för att nå fram. Vilka metoder man sen använder skiljer sig åt beroende på vilket ämne det handlar om vilket vi går igenom i nästa avsnitt.

Lästips! Utveckla dina pedagogiska ledarkunskaper

Ämnesdidaktik i olika skolämnen

Varje skolämne har sina egna utmaningar och därför krävs olika sätt att undervisa. I ämnen där innehållet är abstrakt eller komplext blir det extra viktigt att hitta rätt metod.

Några exempel:

• Historia: Berättelser, bilder och källmaterial hjälper eleverna att förstå tidslinjer och olika perspektiv.

• Samhällskunskap: Begrepp som demokrati eller rättvisa förklaras med hjälp av exempel från elevernas vardag.

• Geografi: Digitala kartor och visualiseringar gör det lättare att förstå hur platser och klimat hänger ihop.

För att göra innehållet ännu mer tillgängligt används ofta bildstöd, strukturscheman och andra visuella verktyg. Ett annat sätt att planera träffsäkert är att utgå från så kallade sökställen.

Vad är sökställen?

Sökställen är tre perspektiv du kan ha i åtanke när du planerar undervisning. De hjälper dig att forma innehållet så att det passar både ämnet och eleverna.

• Eleven – Vad kan eleven redan? Hur lär de sig bäst?

• Ämnet – Vad är det viktigaste att förstå och kunna?

• Läraren – Vilken metod eller vilket verktyg fungerar bäst i just den här situationen?

När du kombinerar de här tre perspektiven får du undervisning som både är genomtänkt och anpassad. Det finns även hjälp att hämta från olika verktyg som de fem didaktiska frågorna vilka är värdefulla att alltid ha i åtanke.

De fem didaktiska frågorna

Ett klassiskt verktyg inom både ämnes- och allmändidaktik är de fem didaktiska frågorna. De hjälper dig att planera och reflektera över undervisningen:

1. Vad ska läras ut?
2. Varför ska det läras ut?
3. Hur ska det läras ut?
4. När ska det ske?
5. För vem sker undervisningen?

Genom att svara på de här frågorna får du struktur och kan lättare anpassa undervisningen efter olika behov. Här finns även hjälp att hämta från teoretiska perspektiv vilket vi förklarar djupare i nästa del av artikeln.

Teoretiska perspektiv

Bakom många undervisningsmodeller finns teorier som förklarar varför just den metoden fungerar. Här är några centrala perspektiv:

• Konstruktivism: Elever lär sig genom att koppla ny kunskap till sina egna erfarenheter.
  Exempel: Låt eleverna reflektera kring sina egna lösningar innan du visar facit.

• Variationsteori: Lärande sker genom att se kontraster.
  Exempel: Visa både korrekta och felaktiga exempel för att förstärka förståelsen.

• Sociokulturellt perspektiv: Kunskap utvecklas i samspel med andra.
  Exempel: Använd par- och grupparbete där eleverna lär av varandra.

• Shulmans PCK-modell: Du behöver både kunna ditt ämne och kunna förklara det på ett begripligt sätt.

Exempel från matematikundervisning

I matematik används ofta flera sätt att förklara samma begrepp som symboler, bilder och diskussioner. Syftet är att bygga en stabil förståelse. Valet av metod grundar sig ofta i ämnesdidaktisk teori.

Varför är ämnesdidaktik viktigt för dig som vill undervisa?

Att kunna sitt ämne är en sak. Men att kunna förklara det så att det faktiskt landar hos eleverna – det är något annat. Här kommer ämnesdidaktiken in.

Med ämnesdidaktisk kunskap kan du:

• Planera undervisning som möter elevernas förkunskaper

• Anpassa för olika nivåer och inlärningsstilar

• Skapa engagemang och variation

• Förklara både muntligt, skriftligt och visuellt

Det är ett verktyg som gör dig tryggare i din roll, oavsett om du undervisar i helklass, handleder individuellt eller jobbar med vuxenutbildning. Med andra ord kan alla som undervisar ha nytta av ämnesdidaktik. I nästa del ger vi exempel på yrkesroller där detta stämmer in väl.

Vem har nytta av ämnesdidaktik?

Det är inte bara lärare som har nytta av ämnesdidaktiska perspektiv. Kunskapen är användbar för alla som arbetar med lärande och stöd. Exempel på yrkesroller det gällerär:

• Lärarassistenter

• Studiehandledare

• Stödpedagoger

• Elevassistenter

• Yrkeslärare inom vuxenutbildning

Oavsett om du planerar lektioner eller stöttar elever i vardagen, är ämnesdidaktik en nyckel till att göra skillnad.

Vad tar vi med oss från ämnesdidaktiken?

Ämnesdidaktik hjälper oss att koppla ihop ämneskunskap med smarta pedagogiska val. Genom att förstå både innehållet och mottagaren kan vi skapa undervisning som verkligen leder till lärande.

Vill du arbeta pedagogiskt, eller utveckla din förståelse för hur undervisning fungerar i praktiken? Då kommer ämnesdidaktik vara ett värdefullt verktyg på vägen.